Tisdag

Ibland är tröttheten bara så påtaglig att man inte riktigt förmår sig göra något. Jag vill inte ens tänka på hur andra har det, som småbarnsföräldrar, eller människor som klättrar på karriärsstegen. Hur orkar man? Egentligen finns det vissa saker jag verkligen borde göra, men istället för att fokusera på skoluppgifterna som ska skrivas blir det istället kurslitteratur i soffan jag har här på kontoret och en kopp kaffe. Då gör man ju viktiga saker också. Man måste få tillåta sig att göra så, och bara acceptera att man är trött också. Kan tänka mig att det kan vara en fara i dagens samhälle, att man kör på för fullt och inte lyssnar till sin kropp. Men som biskop David sa förra veckan när han var här och undervisade, SOV, gå och lägg dig på kvällarna. Det är inte alltid det är så enkelt, men kanske borde man passa på dom kvällar man kan? Det är väl ett steg på rätt väg kan jag tycka.
Om några timmar ska vi träffas i lovsångsteamet. Det ska bli fantastiskt, ser fram emot varje gång och varje dag som man får höra om saker Gud gör. Det är så underbart, blir återigen rörd när jag tänker på det.
Tack Gud för att du är så stor och underbar och rör dig bland ditt folk och infiltrerar våra liv!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback