tick tack tick tack
Jag förstår inte vart timmarna försvinner när jag är hemma. klockan är redan halv 1 och jag har inte öppnat pluggboken och läst något ännu. Om jag hade sovit väldigt länge, då hade jag förstått. Men det har jag inte gjort. Och snart bär det iväg in till kontoret för att agera vaktmästare. Kanske man får gjort något då? Däremot tror jag att julmusiken kommer skråla genom hela kyrkan eftersom det övas inför julturné. Well well, det är bara att öppna boken och sätta igång.
Hade en mycket fin "tjejkväll" igår. Man behöver det ibland, få prata om sånt som ligger nära och är på tapeten så att säga. Fina tjejer!
Head like a bomb
Det är då inte lätt att försöka plugga när tankarna bara snurrar runt på andra saker. Om det då också är på engelska krävs ännu högre koncentration. Men jag ska inte ge upp, måste bara ta ett litet break och försöka samla fokuset. Tänkte att jag skulle ha kvällen ledig så man kanske kunde göra något, umgås med någon/några. Vi får väl se vad kvällen har att erbjuda.
Som vanligt är mitt rum fullt av levande ljus, det är så kallt här när temperaturen går under 3grader. Men än så länge har det inte blivit så varmt. hu, får ta till filten också kanske. Man kan inte klaga på att det är omysigt i alla fall, det vill jag lova, haha.
Käraste syster ringde mig förut, hon är fin hon. Ska bli fint med jul då man äntligen får träffa henne igen. Inte lätt när man bor 85 mil från varandra. Tacka vet jag dagens sätt att kommunicera, telefon, facebook, mail..
Tänk om man bara hade kunnat skriva brev, som förr..
Start på veckan
Som vanligt dröjer det ett bra tag till mitt nästa inlägg. Dagen har tillbringats hemma, ledig. och som vanligt när jag är hemma tänds ljus runtom i mitt rum. Emelie brukar påpeka att det alltid osar stearin. Kurade ihop mig i soffan med en bok och ljusen gav hög myshetsfaktor och regnet smattrade mot fönstret. Men först av allt fick jag njuta av en god frukost som min fina kombo hade gjort ordning. Hon är himla fin min kära vän! En riktigt skön ledig dag. Sedan bar det iväg till bagarmossen för hemgrupp tillsammans med flickorna, det var på tiden eftersom det va tre veckor sedan sist. En skratt fylld kväll med fokus på Gud och inspirerande intervju från mannen bakom företaget "TOMS", Blake.
Helgen va en riktigt boost. Några fina vänner från Vargön var här och tillsammans hade vi gudstjänster. Wow, Det var en omskakning och som sagt, en riktig boostning, igen. Det händer grejer och är så tacksam över att få vara en del av det som händer och se Guds rike tränga igenom. Och den kärlek som finns mellan människor. Kan inte med ord beskriva.
"Come be the fire inside of me" That is my prayer
Imorgon, en dag på kontoret i kyrkan
Like it
180km/h
Befinner mig hemma hos mamma och pappa, på "landet" som man kan säga när man är van vid storstan. De första tre dagarna var ju en hit, sov mig igenom 28 timmar av 36 och sen kom en dag till som jag sov mig igenom. Lyckades bli sjuk och det var väl också behövligt med sömnen. Idag har dagen tillbringats med plugg, på egen hand och även gruppuppgift genomförd via skype. Jag säger då det, skype är underskattat!
Strax ska jag krypa ner i ett bubbelbad, mor och far har renoverat ena toaletten vilket också resulterade i ett nytt kar. Fick order om att ta ett fotbad innan av pappa. "Du ska sitta 20 minuter", visst tänkte jag det blir skönt. När jag väl gick ner och fyllde en liten balja med vatten tänkte jag.. "20 minuter! vad ska jag göra så länge utan att göra något mer än att ha fötterna i vatten?"
Skrämmande egentligen. Varför ska det vara så svårt att inte göra någonting under 20 minuter. Jag kommer ihåg när jag va liten, då la jag mig på sängen tittade upp i taket och lyssnade på klassisk musik (ja det är faktiskt ro givande och nej, jag fyllde lätt min tid med saker då också)
Det är läskigt hur världen har "utvecklats" de senaste åren.. Vi matas med information dagarna långa via reklam, tv, tidning, mobil, skola, jobb, radio osv. Hur mycket ska en hjärna orka ta emot? De där 20 minuterna i ett fotbad, på sängen, golvet, bilen eller vart man är kanske är rätt behövliga? Då kan man få rensa ur hjärnan, stanna upp och reflektera över något viktigt. Jag vet att jag är kass på det, och jag vet att det är behövligt. Jag vill därför försöka med att skriva det som en uppmuntran till er som läser (om någon läser).
Man orkar inte köra ett lopp utan någon vätskepaus...