Life as I know it...

Sandra hade släkt kalas idag som hon tyckte att jag skulle komma på.. (med släkt kalas innebär typ mor- och farföräldrar). Det var roligt.. var inte jätte taggad först eftersom jag var vääldigt trött, jag satt hemma i min morgonrock och höll på att somna när hon ringde 17.25.. men klädde på mig och åkte hem till henne.. och det är jag glad för vi tjöta jag följde med henne till kyrkan för att hjälpa henne att hämta hem maten och hennes packning som hon hade kvar efter återträffen med hennes kompisar.. det var läskigt att gå i kyrkan när det var mörkt och INGEN där.. uh, jag är nog väldigt lättskrämd..  Jag cyklade som en dåre hem från sandra också.. det är ju mörkt nu och det finns killar som åker runt i bilar med rutorna nerdragna med dunka dunka musik... inte konsigt att man blir rädd?
/R