Life as I know it...

Jag förstår bara inte hur det kan vara så svårt att bara släppa tankar. sk aman behöva genomgå något som man redan har gjort en gång? det var nog så jobbigt då, nu är det jobbigare än sist. Det enda jag har kvar är minnena och dom vill inte lämna mig.

Det slog mig för en stund sen att det ska bli så himla skönt när man vet, det är du och jag för alltid. Men imorses blev jag riktigt orolig när jag stod på bussen. av någon anledning kändes det som om jag kommer vara ensam för resten av livet. Ska det verkligen vara mening det? hjälp

Det är så skönt att få skriva ner vad man tänker och bara släppa ut allt. På något konstigt sätt blir det lättare då än när man pratar. Usch ibland är livet verkligen en enda stor gåta.

jaja dagen har vart riktigt skön annars jobbade bara en 1½ timma tog närvaron på eleverna och satt sedan och gjorde ett prov åt dom medan dom spelade minigolf, då slapp jag ju göra det när jag kom hem och tur var väl det. För när jga kom hem fastnade jag vid teven skönt men jag blev riktigt trött. kommer på mig att äta hela tiden oxå, tröstätning antar jag hur bra är det på en skala. bara straffar mig själv hela tiden.

Nu lär det bli en fortsatt lugn kväll i alla fall. känns som om det var evigheter sen jag bara gjorde ingenting..